Den 14 juli 1994 startade några personer, på initiativ av bl.a. Sven Erik Andersson, Egil Ahl och några från LO-sektionen i Trelleborg, en arbetsgrupp, med syfte att för framtiden bevara ett av Trelleborgs äldsta småhus. Bevarandesyftet gällde inte enbart huset, utan också den helt unika trädgården, med en mängd äldre blommor, som inte förekommer i dagens trädgårdar. En trädgård som är att betrakta som ett kulturminne och som måste bevaras för kommande generationer.

Arbetsgruppen arbetade för att låta en stiftelse förvalta fastigheten och den 4 mars 1994 bildades Stiftelsen Blå huset. I den första styrelsen ingick Försäljare Gert Larsson, ordförande, Kommunalrådet Egil Ahl, vice ordförande, Ingenjör Alf Hansson, kassör, Bankdirektör Dag Lennartsson, Journalist Lena Näsman, Åklagare Åke Ryland samt Ombudsman Anders Östergren.

Medel till stiftelsen kom från allmänhet och företag, som tecknat andelar á 1 000 kr. Ett stort bidrag kom från det nerlagda projektet Västra Pirarmen. Ett projekt med sikte på att bygga en pir med gångstråk för allmänheten. Detta bidrag uppgick till hela 263 tusen kronor.

Stiftelsens första stora arbetsuppgift blev att renovera och rusta upp fastigheten.  Arkitekt Bernt Nilsson utsågs att utarbeta ett förslag till byggnadsplan. Åke Larsson utsågs till byggansvarig. Fastigheten skulle förses med ny toalett, dusch och ett nytt kök. Hela omändringen beräknandes kosta 633 tusen kronor. Det första byggmötet avhölls den 20 oktober 1995 och invigning av det nyrenoverade Blå Huset skulle gå av stapeln 1 maj 1996.

Inför renoveringen och ombyggnaden gjorde Arkitekt Madeleine Brandin en betrakt­else över Blå Huset. Här följer några citat:

”Huset har ett stort kulturhistoriskt värde som ett typiskt ursprungligt Trelle­borgshus. Det har också ett stort miljömässigt värde i gatumiljön i Trelleborgs äldsta bebyggelsekärna. Vidare finns ett affektionsvärde, en igenkännandets glädje, ett band bakåt som slår an känslosträngar”.

”Huset och tomtens anordnande är speciell och lite udda. Allt är mycket små­skaligt. Ytterdörren leder in till en passage. Det kan ha funnits ytterligare en bostad inne på gården. Från passagen kommer man in i bostaden och tidigare även troligen in till numera rivet hus. – Uthuset är placerat mitt på huset vilket gör att del blir spännande rumsbildningar på gården. – Rumsindelningen och uthusens placering har stor betydelse för fastighetens kvaliteter. Köket och vinden ha en ålderdomlig karaktär med en speciell atmosfär”.

”Trädgården är inte mindre än en klenod. Den är en oas, en färgsymfoni, en lust­gård, en poetisk upplevelse. Spelet mellan ljus och skugga rött och blått, sol på den vitkalkade uthusväggen, blandande, en stark skönhetsupplevelse”.

EN FÄRGSYMFONI   -   EN SINNLIGHET   -   EN LUST OCH   -   EN GLÄDJE
Trädgården förbluffar, den smeker, fägnar, glädjer”.

”Norregatan 13 är en pärla. Det är en stor sak att bevara den”.

Efter den omfattande renoveringen togs Blå Huset i aktivt bruk med visningar, uthyr­ning för kortare tider och små tillställningar. Verksamhetsberättelsen från 1996 berät­tar att: Bland arrangerade besök och visningar kan nämnas Skytts Härads Hembygds­förening, Rotary i Trelleborg, Kockska Stiftelsen och Kulturnämndens
S-grupp. Vidare gästades huset av 4 rumänska konstnärer under en 3-veckorsperiod och som lämnade ett synbart bevis för sin uppskattning.

Sedan år 2000 bedrivs kaféverksamhet under en sommarmånad varje år. En uppskat­tad tillflyktsort för såväl Trelleborgare som för turister.

I skrivande stund har Stiftelsen Blå Huset 222 st. stödjande vänner.

November 2013
Leif Malmstein